Ett försök med vågkupa
Efter några år som nybliven biodlare, efter att ha blivit bekant med utrustningen, lärt mig hantera både kupkniv och rökpust, förundrat mig över de första svärmarna men också skattat och vägt in några års fina honungsskördar, började jag nyfiken och intresserad mera ingående observera binas liv och leverne under en växtsäsong. Visst kan man tycka att de mest flyger fram och tillbaka i sin egen svåråtkomliga värld och att det därför inte känns tillfredsställande att inte kunna fråga dem eller inte heller kunna ta del i det arbete de bedriver. Skulle man inte på något sätt kunna komma åt den värld de lever och arbetar i? Det vore ju intressant att på något sätt kunna få ta del av deras nektarinsamlande men också hur de har det därinne i kupan!
Varje bis honungslast är så liten så att väga varje insekt före och efter hemkomsten verkar vara helt ogörligt. Och man vet ju inte heller hur många bin som är verksamma varje dag. Men om man istället vägde hela kupan, skulle man då inte kunna få ett begrepp om hur mycket nektar som de totalt drar in varje dag. Men då måste man ju ha en någorlunda känslig våg…!
Förberedelse
I slutet att varje säsong är det vanligt att biodlaren väger sin honungsskörd. Dividerar man den vikten med antalet kupor i bigården och med de antal dagar som bina är aktiva kan man få en uppfattning om medelvärdet av en kupas viktförändring under en dag. I våra trakter, I Björknäs i Nacka kommun, ett villasamhälle med spridda blomster- och trädgårdsodlingar, brukar skörden per kupa ligga på ca 40 kg honung. Om insamlingstiden för bina uppskattas till ca 2,5 månader , dvs ca 75 dagar, skulle bina i medeltal samla in ca 5 hg honung per dag och kupa. Turligt nog hade jag tillgång till en personvåg av äldre modell med möjlighet att väga och skatta tiondelar av hekto. Ett prov med denna våg under sensommaren 2009 gav helt tillfredsställande resultat.
Vågförsök
Studiet av en bikupas viktförändring påbörjades under våren 2010 och pågår fortfarande (2013). Försöket planerades för att kunna följa en kupas viktförändring under ett helt biår, från invintring till påföljande års slutskattning.Bigårdens (idag) fem kupor består av Nacka- och Östervålalådor med tio LN-ramar i varje låda. Kuporna står uppställda under tak i en kur snarlik den som förekommer vid våra busshållplatser. De skyddas dessutom för nederbörd under senare tid under året av en presenning som spänns för öppningen. Kuporna invintras på två lådor med botten och tak. Observationskupan placeras på personvågens botten. Viktavläsningarna sker varje kväll.
Viktavläsningarna
Vikten av kupan avlästes omedelbart efter slutskattningen och direkt efter att invintringen (Biforlösningen, ca. 15 kg. ) skett. Under de 5-6 dagar som bina fyllde cellerna med sockerlösningen började de också fläkta ut det överskottsvatten som finns sockerlösningen. Denna viktminskning kunde direkt observeras på viktkurvan under de inledande dagarna. När sedan all lösning var indragen och hinken togs bort var också allt överskottsvatten bortfläktat.
Under tiden fram till nyår sker en mycket långsam viktminskning i samhället vilket observationerna visade. Biaktiviteten och antalet bin minskar ju i takt med att naturen går mot vintervila. Från slutet av augusti fram till trettondagen (ca. 130 dagar) har bimassan förbrukat ca 6 kg sockerlösning. Om man antar att antalet kvarvarande bin är ca 20 000 st har varje bi endast gjort av med 0,002 g (2 microgram) socker under denna tid.
Naturen är märklig och sinnrik.
Bisamhället visar sedan från mitten av januari på ett svagt ökande behov av mer näring vilket kan tolkas så att drottningen redan nu startat äggläggningen och att samhället är på tillväxt och detta trots att det fortfarande är full vinter utanför kupan. Skillnaden mellan kupans vikt vid höstens invintring och den nu aktuella vikten ger ett bra mått hur mycket sockerlösning som gått åt – och som återstår. Detta kan ge en första indikation om det kan bli aktuellt med en kommande stödfodring. Under tiden från 1 till 31 januari påföljande år (2011) förlorade kupan 1 kg i vikt (1 040 g) och under februari 1,5 kg (1 500 g). Det senare värdet indikerar på att bimängden ökar och att samhället behöver mer foder. Ökningen är ännu större under mars då hela 4,43 kg (4 430 g) socker går åt. Viktminskningen fortsätter och fram till mitten av april, den 16, förloras ytterligare 2 kg (2 020 g). Under de kommande dagarna ökar kupans vikt för första gången vilket sammanfaller med sälgblomningen detta år och vårens ankomst. Totalt har denna kupa förlorat 14,87 kg (14 870 g) sedan hösten året innan. Lämnade man inte kvar några ramar oskattade är det stor risk att samhället vid denna tid har minimalt med foder kvar.
År 2010, då våren var sen, skedde omslaget först den 25 april här i Mellansverige. Viktkurvan följdes då med spänt intresse för var dag och just den 25:e kom värmen. Kuporna nästan exploderade av bin som sedan länge var färdigkläckta och flygfärdiga. Under de kommande dagarna ökade kuporna i vikt och tog snabbt igen mycket av vad de förlorat under de senaste veckorna.
Genom att varje dag under den följande växtsäsongen notera kupans vikt kunde jag också se att viktökningen inte skedde med samma belopp varje dag. Traktens dragväxter ger vissa dagar ett markant tillskott i kupans vikt medan vikten under tiden mellan dessa växters blomningstider ökar mera långsamt. Totalt sett kan en viktkurva under en säsong ge klart besked under vilka tider bina är mest ”honungs-aktiva”.
En annan faktor som hade stor inverkan för binas aktivitet är givetvis väderleken. Man kan klart se vilken påverkan några dagar med regnväder och hög fuktighet har. Bina håller sig inomhus även om det är en dragperiod. Samhället, som vid den här tiden på året är på stark tillväxt, behöver ständig näring. Bina måste de dagarna ta denna från de egna förråden. Kupvikten tilltar inte då utan minskar under de kyliga dagarna. Detta förhållande inträdde under en längre period under våren det senaste året (2012) vilket många biodlare märkte. Detta gav mindre totalskörd av honung på många ställen.
När man som nybörjare strävar efter att söka få in så mycket honung som möjligt under sommaren är det lockande att låta kuporna stå orörda så länge som möjligt innan slutskattningen. Vad jag då inte visste är att det i trakten där man bor efter ett visst datum inte längre blommar några mer intressanta dragväxter för bina. Vikten ökar inte längre vilket man med stor besvikelse konstaterar trots att det ”blommar överallt” och sommaren inte alls verkar vara slut. Samhällena, som fortfarande innehåller mycket bin, måste börja förse sig ur de egna förråden. Det kan m.a.o. redan i mitten av juli vara tid att förbereda sig för årets slutskattning.
Saltsjö-Boo 2013-01-13
Lars-Martin Liljenvall
Wermdö Skeppslags Biodlareförening